Det som brukar kallas rättegång heter i domstolen huvudförhandling. Om du vill kolla på inspelade klipp av hur en rättegång går till kan di gå in och titta på Rättegångsskolan. Rättegångsskolan består av animationer, bilder, korta filmsekvenser och en berättarröst.
Under huvudförhandlingen ska tingsrätten bestämma om den person som är misstänkt för ett brott ska dömas för det. Domstolen går igenom det som har betydelse i målet. Åklagaren redogör först för hur han eller hon anser att brottet har gått till. Det kallas sakframställan.
Därefter pratar domstolen med dig, och du kallas nu för målsägande. Sedan pratar domstolen med den tilltalade, det vill säga den misstänkte, och slutligen med eventuella vittnen. Har du begärt skadestånd tar domstolen även upp den frågan. Om du undrar över något under huvudförhandlingen kan du vända dig till åklagaren eller till ditt målsägandebiträde.
När det är dags för rättegång får du en kallelse med posten. Kallelsen får du om du måste förhöras under rättegången eller om du har begärt skadestånd. Du kan även bli kallad till videokonferens.
Under huvudförhandlingen får du med egna ord berätta vad som har hänt. Därefter ställer åklagaren och den tilltalades försvarsadvokat frågor till dig. Domare och nämndemän i domstolen kan också ställa frågor. Förhören med dig kallas målsägandeförhör. De brukar vara detaljerade. Det är nödvändigt för att åklagaren ska kunna bevisa att ett brott har begåtts.
Om du tror att du inte kommer att kunna berätta allt om den tilltalade är i rummet bör du meddela det i god tid före förhandlingen. Det kan du meddela till domstolen, åklagaren eller till ditt målsägandebiträde. Domstolen kan då till exempel besluta att den tilltalade ska vara i ett annat rum när du förhörs. Den tilltalade har dock rätt att lyssna på förhöret via högtalare.
Om du är rädd för en åhörare kan domstolen besluta att den personen ska gå ut under förhöret med dig. Om mycket känsliga saker tas upp under rättegången kan domstolen besluta att bara vissa personer får stanna i rättssalen. Man brukar då säga att förhandlingen hålls inom stängda dörrar.
Domstolen ger besked om när de kommer att meddela domen. Den dagen kan du ringa domstolens kansli och få veta hur domstolen har dömt. Om du har begärt skadestånd får du automatiskt och utan kostnad den skrivna domen med posten. I annat fall får du be åklagaren eller domstolen om att få domen.
Om du inte är nöjd med tingsrättens dom kan du överklaga den till hovrätten. I domen står det hur du ska göra. I vissa fall krävs ett så kallat prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp målet. Det framgår också av domen. Om du överklagar domen kan det bli en ny rättegång i hovrätten. I vissa enkla fall kan dock hovrätten avgöra målet utan att hålla någon huvudförhandling.
Om du har kallats till rättegång på begäran av åklagaren har du rätt att få ersättning för de kostnader du har haft för att kunna komma. Du kan ta upp frågan om ersättning i receptionen efter rättegången. Ersättningen betalas ut direkt i domstolens reception. Om du har höga kostnader kan det finnas möjlighet till förskott. Kontakta domstolen om du vill ha mer information.
Har du kostnader för till exempel eget juridiskt ombud eller bevisning, har du rätt att begära ersättning av den tilltalade för dessa kostnader. Om den tilltalade döms att betala ett begärt skadestånd ska han eller hon även betala dina rättegångskostnader.
Ett målsägandebiträde är en advokat eller en jurist som ger dig stöd och hjälp under förundersökning och rättegång. Han eller hon kan hjälpa dig med frågor om skadestånd och föra din talan under rättegången.
Om du har blivit utsatt för ett sexualbrott har du rätt till ett målsägandebiträde. Även vid andra brott som innebär ett angrepp på din person kan du få ett målsägandebiträde. Exempel på sådana brott är misshandel, rån och andra brott som kan ge fängelse för den som begått brottet.
Om du behöver ett målsägandebiträde kan du meddela åklagaren eller den polis som ansvarar för förundersökningen. Det är tingsrätten som beslutar om du har rätt till det. Det är i så fall gratis. Om du inte har rätt att få ett målsägandebiträde, men ändå vill ha juridisk hjälp, kan du kontakta en advokat som du själv betalar för.
Om du behöver stöd vid förhör hos polisen eller vid rättegången har du rätt att ta med dig en stödperson. Att du har med dig någon kan vara värdefullt för dig om du vill diskutera det som har hänt. Stödpersonen får inte säga något under förhör eller rättegång. Han eller hon kan heller inte få ersättning för att vara med.
Du väljer själv stödperson och det kan vara någon som du känner - en god vän, en släkting, en arbetskamrat eller någon annan. Du kan också vända dig till socialtjänsten, Brottsofferjouren eller Kvinnojouren. De kan hjälpa dig att få kontakt med en lämplig stödperson.
Ett vittnesstöd är en person som arbetar ideellt med att hjälpa personer som har blivit utsatta för brott och dem som varit vittne till brott. Det är en person som har gått en utbildning i att hjälpa människor under rättegången. Vittnesstöden finns på alla tingsrätter och hovrätter i Sverige.
Vittnesstöden ger medmänskligt stöd och praktisk information till dig före och efter rättegången. De kan beskriva hur förhandlingen kommer att gå till, visa dig till rätt förhandlingssal och var garderob och toaletter finns.
Vid de flesta domstolar finns det särskilda vittnesstödsrum dit vittnesstödet kan följa dig så att du får sitta och vänta i lugn och ro. På så sätt slipper du oroa dig för att möta till exempel den tilltalade eller den tilltalades vänner. Du kan även prata med vittnesstödet om du är orolig och nervös, vilket är mycket vanligt i samband med en rättegång.
Vittnesstöden har fått instruktioner att aldrig diskutera målets innehåll med brottsoffer eller vittnen. Om du har frågor om själva brottshändelsen måste du istället vända dig till åklagaren eller domstolen.
I den kallelse till rättegång du får ska det finnas information om vart du ska vända dig om du vill ha ett vittnesstöd. Om det inte gör det kan du kontakta din tingsrätt.
Om du har svårt med språket eller är allvarligt hörsel- eller talskadad har du rätt till gratis tolk. Du har rätt till tolk både när du gör polisanmälan, under förundersökning och under rättegång. Du kan också få det om du behöver komma i kontakt med andra myndigheter, till exempel kommunens socialtjänst.
Ett barn som har utsatts för ett brott kan ha rätt till extra juridisk hjälp av en särskild företrädare. Det är ofta en advokat eller en biträdande jurist. Barnet har rätt till det om barnet har blivit utsatt för brott av sina föräldrar eller vårdnadshavare.
Det gäller också om den som misstänks för brottet står i ett nära förhållande till barnets vårdnadshavare. Företrädaren ska ta till vara barnets rättigheter under förundersökning och rättegång. Det är åklagaren som ansöker om en särskild företrädare hos tingsrätten.
I alla typer av mål kan du få juridisk rådgivning enligt rättshjälpslagen. Det kan gälla till exempel skadeståndstalan som polis och åklagare inte hjälper till med eller förhandlingar med försäkringsbolag. Du kan vända dig till en advokatbyrå som lämnar rådgivning enligt rättshjälpslagen. Du kan få rådgivning i högst två timmar.
För rådgivningen betalar du en fast avgift som är lägre än vad rådgivning i vanliga fall kostar. Kostnaden för en timmes rådgivning är 1628 kr/timme (2015). Om du är under 18 år och din ekonomi är knapp kan du få kostnadsfri rådgivning. Är du vuxen och har små inkomster kan avgiften sänkas.
Rättsskydd är något som ingår i de flesta hem-, villa- och fritidshusförsäkringar. Rättsskyddet i din försäkring kan ersätta dina kostnader för ett juridiskt ombud i samband med tvister om ett skadestånd. Kontakta ditt försäkringsbolag för att få veta om du har rätt till ersättning genom din försäkring.
Rättshjälp kan du i vissa fall få om du inte har någon försäkring med rättsskydd. Det betyder att staten betalar en del av kostnaden för juridiskt biträde åt dig. Det är Rättshjälpsmyndigheten som beslutar om du har rätt till det. Du kan ta reda på mer om rättshjälp om du går in på Rättshjälpsmyndighetens hemsida.
Tel: 054-14 84 00
Fax: 054-18 47 35
E-post: varmlands.tingsratt@dom.se
Webbplats: www.varmlandstingsratt.domstol.se
Myndighetschef: Lars Bjurstam
Organisationsnummer: 202100-2742
Värmlands län: Arvika, Eda, Säffle, Årjäng, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Filipstad, Kristinehamn, Storfors, Hagfors, Munkfors, Sunne och Torsby
814083-2
Box 188 651 05 Karlstad
Rådhuset, Stora torget 652 24 Karlstad
Tingsrätten har ingen besöksparkering. Parkeringsplatser finns bland annat i Mitt i City-garaget, Duvanhuset, Ahlmarkshuset och vid bibliotekshuset.
I din kallelse står det vilken sal som förhandlingen ska ske. Kontrollera alltid på tavlan innanför huvudentrén att den sal som angivits i kallelsen fortfarande stämmer. Alla förhandlingssalar finns på plan 4. Vid eventuella frågor är du alltid välkommen att vända dig till receptionen som finns till höger i huvudentrén.
Alla förhandlingar börjar med att de inblandade parterna kallas till förhandlingssalen genom att parterna och salen ropas upp i högtalaren. När du hör påropet är du välkommen in i förhandlingssalen. Om du inte är part i målet utan ska vittna väntar du utanför tills du blir kallad till förhandlingssalen.
Våra lokaler är anpassade för funktionshinder. Om du är hörselskadad finns möjlighet att koppla in hörsnäcka i bordet i förhandlingssalen.
På plan 4 finns kaffe- och godisautomater. I närområdet finns det ett stort utbud av caféer och restauranger.