Det finns några grupper som anses som särskilt utsatta när det gäller våld i nära relationer:
Det finns också vissa riskfaktorer, som begränsar förmågan att ta sig ur ett våldsamt förhållande. Kvinnorna i de här grupperna har fler av de här riskfaktorerna än vad många andra har. Exempel på riskfaktorer kan vara:
Hos oss på Alla Kvinnors Hus i Karlstad är både du själv och du som anhörig varmt välkommen att höra av dig om du har några frågor eller behöver prata med någon.
En fallgrop för äldre kvinnor är att de istället för en individ, bara ses som ”en äldre”. Och en vanlig fördom om äldre är att de inte har någon sexualitet, vilket leder till att sexuella övergrepp ofta osynliggörs. Äldre kvinnor utsätts för våld i nära relationer, av anställda inom vård och omsorg, av grannar i särskilt boende och på daglig verksamhet. Och våldet är i högre grad upprepat. Både äldre kvinnor och äldre män utsätts för detta våld, men det är nästan enbart kvinnor som utsätts för sexuellt våld. En riskfaktor för äldre kvinnor är att de ofta har ett ökat beroende av omgivningen, både av närstående och personal.
Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld i minst lika stor utsträckning som kvinnor generellt, men om man har ett beroende av andra för att klara vardagen blir man särskilt sårbar. Är förövaren också ledsagare, personlig assistent eller liknande åt kvinnan kan våldet dessutom osynliggöras och istället betraktas som brister i vården. Precis som för äldre kvinnor ses också kvinnor med funktionsnedsättning ofta som könlösa och icke-sexuella, vilket gör att även för dem osynliggörs sexuella övergrepp.
Detta är en speciellt utsatt grupp på grund av det normöverskridande könsuttrycket, och detta kan även användas emot dem i nära relationer. Andelen unga hbtq-ungdomar som utsätts för våld av någon vuxen i familjen är t.ex. signifikant högre än för heterosexuella unga. Konflikten som kan uppstå mellan närståendes förväntan, ensamhet och ett beroende av förövaren är några riskfaktorer som transpersoner råkar ut för.
Kvinnor med utländsk bakgrund utsätts för våld i större utsträckning än kvinnor som har minst en förälder född i Sverige. Men i likhet med kvinnor över lag, så utsätts även dessa kvinnor för våld främst i parrelationer. Det är många riskfaktorer som spelar in för kvinnor med utländsk bakgrund. Låg kunskap om sina rättigheter, ekonomiskt beroende av förövaren, isolering, språksvårigheter och ett dåligt socialt nätverk är några av dem. Etnisk diskriminering kan också göra att det hon är utsatt för förklaras i termer av kultur, om förövaren också är utländsk, vilket gör att våldet osynliggörs.
Dessa kvinnor befinner sig många gånger i situationer som gör att risken för att utsättas för våld ökar. De kan också ha svårare att få hjälp, eftersom många anser att de får skylla sig själva. Våldet i en nära relation ses lätt som en konsekvens av missbruket, och osynliggörs. Precis som för kvinnor utan missbruk, så är det oftast i parrelationer som de utsätts för våld, men de kan också råka ut för det av olika yrkesutövare de möter, ex polis, personal på boenden etc. Det är över lag svårt för våldsutsatta kvinnor att söka hjälp, men kanske ännu svårare för kvinnor i ett missbruk, bland annat p.g.a. rädsla för att inte bli trodd, bli avvisad p.g.a. missbruket, att bli sedd som en dålig förälder, att bli fråntagen sina barn bl.a. Till Alla Kvinnors Hus i Karlstad får du gärna höra av dig ifall du har frågor, om du vill boka tid för stödsamtal, eller bara vill ringa och prata lite. Dock kan vi inte erbjuda dig plats i vårt boende om du inte varit drogfri i minst ett år.
Något som utmärker hedersrelaterat våld är att det ofta är flera utövare, de finns inom den närmaste familjen, och de i sin tur drivs på ytterligare av omgivningen. En kan säga att den unga kvinnan får bära hela släktens heder. Valet av partner är hela släktens angelägenhet. Kvinnans sexualitet är också mycket viktig att ha kontroll över. Det kan röra sig om både fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt våld. Allt från vardagliga begränsningar (klädval, socialt umgänget etc.) till livsval (val av utbildning eller vem man ska gifta sig med). Fysiska kontroller för att se om kvinnan är oskuld, grovt våld, och ibland också dödligt våld. Både flickor, kvinnor, pojkar och män utsätts för hedersrelaterat våld, och hbtq-personer är vara särskilt utsatta. Det är också mycket viktigt att komma ihåg att förövarna kan vara både män och kvinnor, så mamman som följer med när en kvinna är på sjukhuset kan vara förövaren.
Våld i samkönade nära relationer följer samma mönster som i heterosexuella relationer, och ungefär var femte ung hbt-person uppger att de blivit utsatta för våld av någon i familjen. En skillnad är att den misshandlande partnern kan hota att ”outa” de andra partnern, dvs. hotar att avslöja att hon är homosexuell på arbetsplatsen, studieplatsen och/eller till hennes familj och vänner. Könstillhörigheten kan också göra att omgivningen uppfattar våldet på ett annat sätt. Heteronormen gör att våldet bagatelliseras, och så osynliggörs våldet även för dessa kvinnor. Precis som när det gäller kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld, så är personal inte alltid medvetna om att kvinnan som följer med när någon söker vård kan vara förövaren.
Kvinnor som tillhör nationella minoriteter har en liknande problematik som vad det gäller de andra särskilt utsatta grupperna. Men utmärkande för den här gruppen kan vara att människor de kommer i kontakt med bara ser den nationella minoriteten, istället för individen. En fokuserar mer på etnisk bakgrund och de fördomar samhället har om dem, som t.ex. ”det ser ju ut så här i den kulturen”. Istället för att fokusera på våldet, vilket gör att våldet även här osynliggörs.
"Ur Socialstyrelsen 2015:21–26. Våld. Handbok om socialtjänstens och hälso-och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer."