Normalisering

 

 

I alla kärleksrelationer förekommer meningsskiljaktigheter och konflikter, och i relationer där maktbalansen är jämn så handlar detta om att man är oeniga i sakfrågor och då är sakfrågan själva problemet.

Men i relationer där ena parten använder våld är det aldrig sakfrågan som är problemet, utan själva misshandeln. Kvinnan däremot beter sig i ”konflikten” som om det handlar om en sakfråga och kommer göra allt hon kan för att få mannen att förstå och att kunna se saker från hennes perspektiv, men detta är helt fruktlöst eftersom hans mål inte är gemenskap och förståelse. Hans mål är makt och kontroll. Den här maktobalansen präglar alla delar av relationen till slut och blir till slut en självklarhet.

För andra ter det sig som helt oacceptabelt hur han talar till dig, hur han skämtar på din bekostnad, hur han kommenterar ditt utseende, hur han kontrollerar vilka du träffar och hur deras ”gräl” ser ut.

Men här blir det onormala, normalt.

 

De allra flesta av dessa relationer startar med en stormande förälskelse från båda håll. Du upplever att någon för första gången verkligen ser dig och bekräftar dig som den du är, och relationen blir snabbt fördjupad. Han är väldigt uppmärksam på dig, ger dig massor med presenter, komplimanger, uppskattning och kärleksbetygelser. Dessa är ofta överdådiga. Ni har ständiga sms-konversationer, och han ringer dig ofta och är ”gulligt” svartsjuk. Han hämtar dig från alla sociala aktiviteter och säger att han hellre umgås med dig än alla andra i hela världen. 

 

Sen kanske han börjar ge dig små rekommendationer om hur du ska leva ditt liv, hur du  ska sköta dina sociala kontakter och hur du ska klä dig. Han är ofta överdrivet hjälpsam och vill gärna skjutsa och hämta dig överallt. Detta trappas sakta men säkert upp och blir till ständig kritik. Han ignorerar dig för att bestraffa dig, och på alla möjliga och omöjliga sätt kontrollerar han dig med sitt humör.

Det förekommer ofta att han håller dig vaken om nätterna för att bryta ner dig psykiskt – ofta med någon konflikt som han vill lösa, men som ju inte egentligen är en konflikt utan en del i spelet. Han saboterar dina relationer med vänner och familj och kallar dig fula saker. Det kan även hända att han redan nu börjar bli fysiskt våldsam. 

 

Allteftersom börjar gränserna för det som är normalt suddas ut. Sådant som absolut inte skulle ha varit acceptabelt i början av relationen upplevs nu som normalt. Om han hade betett sig så här i början av relationen så hade du aldrig stannat kvar. Eftersom hans våld mot dig introduceras så långsamt i relationen så ”vänjer” han dig vid det, och du vänjer dig  också. Du lär dig vad du ska göra för att undvika hans våld. Det är oftast nu som han börjar använda fysiskt våld.

Och du skäms för att du tillåter det.

Nu har du heller inget socialt nätverk kvar som kan spegla dina känslor.

 

Sakta men säkert börjar du nu överta hans bild av dig. Du vet inte längre vad som är acceptabelt eller inte, och du känner dig apatisk, och lever med ångest. Du förlorar mer och mer drivkraft, ditt självförtroende och din självkänsla. Om han väntar tills nu med att bli fysiskt våldsam har du inget att sätta emot, utan tror att det är ditt eget fel.

 

 

Upptrappningen av våldet eller när det börjar ser lite olika ut och ibland förekommer inget fysiskt våld alls.

 

 

Det är det här som kallas Normaliseringsprocessen.

 

 

Kvinnor som lever i en relation där mannen utsätter henne för någon form av misshandel, får  ofta frågan om varför hon väljer att stanna kvar och varför hon inte bara lämnar honom. Detta leder till att hon i fortsättningen inte vågar berätta om sin situation vilket resulterar i att mannen får större makt i  hennes liv.

Normaliseringsprocessen ger en bra förklaring på hur det psykologiska spelet i en sådan relation går till. Vanligtvis när vi pratar om normalisering så menar man att något återgår till det normala efter exempelvis ett sjukdomstillstånd, men i detta fall handlar det om att gå från något som är normalt till att bli sjukligt, och att det sker med så små steg att kvinnan plötsligt befinner sig i en situation där hon inte längre har makten över sitt liv och lägger all skuld på sig själv för detta. 

 

Telefon:


 

 

Kvinnofridslinjen

Om vi inte svarar kan du istället ringa Kvinnofridslinjen

020-50 50 50  Dygnet runt. Samtalet är gratis.

 

054-18 30 34

© 2014 by karlstadskvinnojour. Proudly created with BOTTIA design.